24. Ja, jag försäkrar er, att om ni bara tror, så kan ni be om vad som helst, och ni ska få det!
25. Men när ni ber till Gud ska ni först förlåta dem ni är arga på. Då ska också er Far i himlen förlåta er era synder."
27. Så kom de tillbaka till Jerusalem, och medan Jesus gick omkring på tempelplatsen kom översteprästerna och laglärarna och folkets ledare fram till honom.
28. De krävde att få veta vad han hade för rätt att göra allt det han gjorde, och vem som hade gett honom det uppdraget.
29. "Det ska jag strax säga er", sa Jesus, "om ni bara svarar på en annan fråga först.
30. När Johannes döparen döpte, var det på Guds befallning eller inte? Svara mig på det!"
31. De började genast diskutera med varandra och sa: "Om vi säger att det var på Guds befallning, så kommer han att fråga varför vi inte trodde på honom.
32. Men kan vi påstå att Gud inte hade sänt honom?" Nej, det vågade de inte, för då skulle folket ställa till besvär. Alla var ju övertygade om att Johannes hade varit en profet som framförde Guds budskap.
33. Därför svarade de till slut: "Vi vet inte." Då sa Jesus till dem: "I så fall säger inte jag heller vem som har gett mig i uppdrag att göra det jag gör."