1. När de närmade sig Jerusalem och kom till byarna Betfage och Betania, som låg vid Olivberget, skickade Jesus iväg två av sina efterföljare
2. och sa: "Gå in i byn därframme. Där inne kommer ni genast att hitta en ungåsna stå bunden, en som ingen har ridit på ännu. Ta den och kom hit med den.
3. Och om någon frågar vad ni håller på med så säg bara: 'Herren behöver den, men han kommer snart att lämna den tillbaka.' "
4. De två efterföljarna gav sig då iväg och hittade en ungåsna som stod bunden vid en port på bygatan. Och medan de höll på att lösgöra den,
5. sa några som stod där: "Vad håller ni på med? Tänker ni ta åsnan?"
6. Men efterföljarna svarade som Jesus hade sagt, och då lät man dem ta den.
7. De ledde sedan åsnan till Jesus, och hans efterföljare la sina mantlar på den och Jesus satte sig på den och red iväg mot staden.
8. Många människor bredde ut sina mantlar som en matta framför honom, och andra strödde ut gröna kvistar från träden runt omkring.
9. Och både de som gick framför Jesus och de som gick efter, ropade: "Vi hyllar dig! Vi ärar dig som är sänd av Herren!
10. Vi ärar dig som ska regera som vår förfader David gjorde! Alla i himlen hyllar dig!"
11. Så red han in i Jerusalem och gick till tempelområdet. Där vandrade han runt och tittade noga på allt, men eftersom det redan var sent på eftermiddagen gick han sedan tillbaka till Betania med sina tolv närmaste efterföljare.
12. Nästa morgon, när de var på väg från Betania, blev Jesus hungrig.
13. Då fick han se att det lite längre bort fanns ett fikonträd med gröna blad, och han gick dit för att se om han kunde plocka några fikon på det. Men det fanns bara blad, eftersom det var alltför tidigt på året för att det skulle kunna finnas någon frukt.
14. Då sa Jesus till trädet: "Aldrig mer ska någon äta frukt från dig!" Och hans efterföljare hörde honom säga det.
15. När de kom fram till Jerusalem gick han in på tempelområdet och drev ut köpmännen och deras kunder. Han välte omkull borden för dem som växlade pengar och stånden för dem som sålde duvor,
16. och han stoppade alla som försökte bära varor över tempelplatsen.
17. Sedan undervisade han dem och sa: "Har inte Gud sagt i Skriften: 'Mitt hus ska vara en plats där alla folk kan be?' Men ni har låtit det bli 'ett tillhåll för tjuvar och banditer'."
18. När översteprästerna och laglärarna fick höra vad han gjort, började de göra upp planer på hur de skulle bli av med honom. Men de var rädda för honom, eftersom alla människor var så imponerade av hans undervisning.