25. Tänk på profeten Elia. Jag försäkrar er, att det fanns många judiska änkor som behövde hjälp på hans tid, för det hade inte regnat på tre och ett halvt år och det var svår hungersnöd i landet.
26. Men Elia blev inte sänd till någon av dem, utan fick hjälpa en änka i Sarefat nära Sidon.
27. Tänk också på profeten Elisha, som botade syriern Naaman, trots att det fanns så många judiska spetälska som behövde hjälp."
28. Människorna i synagogan blev rasande när de hörde detta.
29. De rusade upp och drev Jesus ut ur staden, ända till kanten av det berg som staden var byggd på, och tänkte knuffa honom utför klippan.
30. Men han gick rakt igenom folkhopen och lämnade dem.
31. Sedan kom Jesus till Kafarnaum i Galileen och där undervisade han folket i synagogan på vilodagen.
32. De var mycket häpna över hans undervisning, för han talade med makt och myndighet.
33. I synagogan fanns den här dagen en man som var besatt av en ond ande, och han började ropa:
34. "Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att ta död på oss? Jag vet vem du är, du Guds heliga tjänare!"
35. Men Jesus sa strängt till den onda anden: "Tig! Far ut ur honom!" Och den onda anden kastade mannen till golvet inför allas ögon och for sedan ut ur honom utan att skada honom.
36. Människorna i synagogan blev alldeles förskräckta och började diskutera mellan sig: "Vad är det med den här mannens ord? Vilken makt och myndighet! Han befaller de onda andarna att lämna sina offer, och genast far de ut."
37. Och ryktet om honom spred sig som en löpeld i hela trakten.
38. Sedan lämnade Jesus synagogan och gick hem till Simon. Men Simons svärmor låg sjuk i hög feber, och alla bad att Jesus skulle bota henne.
39. Då gick han fram, lutade sig ner över henne och beordrade febern att lämna henne. Och genast blev hon feberfri, och hon steg upp och började laga mat åt dem.
40. På kvällen, när solen höll på att gå ner, kom alla i staden med sina sjuka till Jesus. Och han la sina händer på var och en av dem och botade deras olika sjukdomar.
41. Många blev också befriade från onda andar, och när andarna for ut ropade de: "Du är Guds Son!" Men han sa åt dem strängt och förbjöd dem att tala, eftersom de visste att han var Messias, den utlovade kungen.
42. Tidigt nästa morgon gick Jesus därifrån, bort till en enslig plats. Folket letade efter honom överallt, och när de till slut hittade honom, gjorde de allt för att övertala honom att stanna kvar hos dem i Kafarnaum.