20. Men översteprästerna och medlemmarna i det judiska rådet arresterade honom och överlämnade honom till romarna, som dömde honom till döden och spikade fast honom på ett kors.
21. Idag är det tredje dagen sedan allt detta hände,
22. och nu är vi helt uppskakade. Några av kvinnorna i vår grupp gick nämligen ut till graven tidigt i morse,
23. och när de kom tillbaka berättade de att Jesus kropp inte längre fanns där. De hade sett änglar, som sa till dem att han lever!
24. Några i gruppen rusade därför dit för att se efter, och faktum är att kroppen var borta, precis som kvinnorna hade sagt. Men Jesus såg de inte."
25. Då sa Jesus till dem: "Tänk vad lite ni förstår! Och hur svårt ni har för att tro på det som Gud har förutsagt genom profeterna.
26. Har han inte förklarat att Messias, den utlovade kungen, måste gå igenom detta lidande och efter det bli ärad och upphöjd?"
27. Sedan citerade han stycke efter stycke ur det som Moses och alla profeterna skrivit, och förklarade vad Gud sagt om honom i alla böckerna i Skriften.
28. Vid det laget var de nästan framme i byn Emmaus, och det såg ut som om Jesus tänkte gå vidare.
29. Men de hejdade honom och bad ivrigt: "Stanna här hos oss över natten. Det börjar ju redan bli mörkt." Så Jesus följde med dem hem.
30. När de sedan slagit sig ner för att äta, tog han brödet och tackade Gud för det, bröt det i bitar och räckte det till dem.
31. Då plötsligt öppnades deras ögon och de kände igen honom. Men i samma stund var han försvunnen.
32. De sa till varandra: "Visst kändes det som en eld som brann inom oss när han talade med oss på vägen och förklarade Skriften för oss?"
33. Och utan att förlora någon tid skyndade de tillbaka till Jerusalem, där Jesus elva närmaste efterföljare och de andra som följde honom var samlade.
34. Dessa tog emot dem med orden: "Herren har verkligen uppstått! Han har visat sig för Petrus!"