42. Sedan sa han: "Jesus, kom ihåg mig den dag du regerar i Guds nya värld."
43. Jesus svarade: "Jag försäkrar dig att du redan idag ska vara med mig i paradiset."
44. Klockan var nu runt tolv på dagen. Då blev det plötsligt mörkt i hela landet ända fram till klockan tre,
45. för solen förmörkades helt. Och förhänget framför det allra heligaste i templet brast i två delar.
46. Samtidigt ropade Jesus med hög röst: "Far i himlen, i dina händer överlämnar jag min ande", och med de orden slutade han att andas.
47. Den romerska officeren, som såg vad som hände, hyllade då Gud och sa: "Han måste verkligen ha varit en man som levde efter Guds vilja."
48. Och när folket, som hade samlats för att titta på avrättningen, såg vad som hände, slog de sig för bröstet i sorg och förfäran och gick hem.
49. Men alla hans vänner, däribland kvinnorna som hade följt med honom från Galileen, stod på avstånd och såg alltihop.
50. Nu fanns det en man som hette Josef och var medlem i det judiska rådet. Han var en god man som levde efter Guds vilja,
51. och hade inte sagt ja till de andra religiösa ledarnas beslut och handlingar. Han var från staden Arimataia i Judeen och väntade ivrigt på att Gud skulle börja regera bland människorna.
52. Denna Josef gick till Pilatus och bad att få ta hand om Jesus kropp.
53. Han tog sedan ner kroppen från korset och lindade den i linnetyg och la den i en ny, oanvänd grav, som var uthuggen i en klippa.
54. Allt detta hände sent på fredagen, förberedelsedagen, just innan vilodagen skulle börja.
55. Kvinnorna som hade följt med Jesus från Galileen gick efter Josef och såg hur han la kroppen i graven.
56. Sedan gick de hem och gjorde i ordning välluktande örter och oljor för att kunna smörja Jesus kropp. Men när solen gick ner och det blev vilodag höll de sig stilla, så som det är bestämt i Moses lag.