37. För jag försäkrar er, att de här orden i Skriften ska bli verklighet genom det som händer mig: 'Han räknades som en brottsling'. Ja, allt som Gud har förutsagt om mig ska nu slutföras."
38. "Herre", svarade de, "vi har två svärd." "Det räcker", sa Jesus.
39. Jesus lämnade sedan staden tillsammans med sina efterföljare och gick som vanligt till Olivberget.
40. Där sa han till dem: "Be till er Far i himlen så att frestelserna inte segrar över er."
41. Själv gick han en liten bit längre bort och föll på knä och bad:
42. "Far i himlen, om det är möjligt, så låt mig slippa det lidande som väntar. Men låt det bli som du vill, inte som jag vill."
43. Då visade sig en ängel från himlen och gav honom ny kraft.
44. Men hans ångest blev allt större, och han bad så intensivt, att hans svett föll som blodsdroppar till marken.
45. Till slut reste han sig och gick tillbaka till sina efterföljare och såg att de hade somnat, utmattade av sorg.
46. Då sa han till dem: "Hur kan ni sova nu! Res er upp och be att frestelserna inte segrar över er."
47. Medan Jesus fortfarande talade kom en stor folkhop dit ledd av Judas, en av Jesus tolv närmaste efterföljare. Judas gick fram till Jesus för att ge honom en hälsningskyss.
48. Men Jesus sa: "Judas, hur kan du förråda mig, Människosonen, med en kyss?"
49. När Jesus andra efterföljare förstod vad som höll på att hända, frågade de: "Herre, ska vi försvara oss? Vi har ju våra svärd!"