Nya Testamentet

Lukas 20:1-13 Nya Levande Bibeln (BSV)

1. En dag när Jesus undervisade folket på tempelplatsen och talade till dem om det glada budskapet från Gud, kom översteprästerna och laglärarna och folkets ledare fram till honom.

2. De krävde att få veta vad han hade för rätt att göra allt det han gjorde, och vem som hade gett honom det uppdraget.

3. "Det ska jag strax säga er", sa Jesus, "om ni bara svarar på en annan fråga först.

4. Vad anser ni: när Johannes döparen döpte, var det på Guds befallning eller inte?"

5. De började genast diskutera med varandra och sa: "Om vi säger att det var på Guds befallning, så kommer han att fråga varför vi inte trodde på honom.

6. Men om vi påstår att Gud inte hade sänt honom, då kommer folket att stena oss. De är ju övertygade om att Johannes var en profet som framförde Guds budskap."

7. Därför svarade de till slut: "Vi vet inte."

8. Då sa Jesus till dem: "I så fall säger inte jag heller vem som har gett mig i uppdrag att göra det jag gör."

9. Sedan vände sig Jesus till folket igen och berättade en bild för dem. Han sa: "En man planterade en vingård och arrenderade ut den till några lantbrukare medan han själv reste utomlands och var borta under många år.

10. När det så blev dags att skörda, sände han en av sina tjänare till lantbrukarna för att hämta den del av skörden som var hans. Men de överföll tjänaren och skickade tillbaka honom tomhänt.

11. Ägaren sände då en annan tjänare, men samma sak hände med honom. Han blev misshandlad och förolämpad och skickades iväg utan att ha fått något.

12. Också en tredje tjänare sändes dit, men även honom slog de blodig och drev iväg.

13. 'Vad ska jag göra?' sa ägaren. 'Jo, nu vet jag! Jag sänder min egen älskade son. Honom visar de säkert respekt för.'

Läs fullständig kapitel Lukas 20