17. Men Jesus förstod vad de var ute efter, och sa därför: "Ni vet ju att ett rike, där man strider mot varandra, snart går under och ligger öde.
18. Om det alltså är sant som ni säger, att Satan ger mig kraft att driva ut de onda andarna, då strider han ju mot sig själv. Hur ska han då kunna fortsätta att styra sitt rike?
19. Och om jag driver ut de onda andarna med hjälp av Satan, vilken kraft använder då era egna anhängare när de driver ut dem? Kanske de kan svara på era anklagelser!
20. Men om det är med Guds kraft jag driver ut de onda andarna, då har ju Gud börjat regera bland er.
21. Så här är det: Satan är som en stark man som bevakar sitt hus med hjälp av vapen, och ingen kan stjäla något från honom.
22. Det är först om någon starkare dyker upp och besegrar honom och tar vapnen ifrån honom som man kan ta hans ägodelar.
23. Den som inte är för mig är emot mig, och den som inte hjälper mig i mitt arbete, han motarbetar mig."
24. Sedan förklarade Jesus: "När en ond ande drivs ut ur en människa, irrar den oroligt omkring i öknen och letar efter ett nytt offer. Hittar den då ingen säger den: 'Jag vänder tillbaka till den människa jag kom ifrån.'
25. Och när den gör det och finner hennes hjärta rent och iordningställt,
26. letar den reda på sju andar till, ännu värre än den själv. Tillsammans tar de sedan kontrollen över människan, och hon får det långt värre än hon hade det förut."
27. Medan han talade ropade en kvinna i folkmassan: "Lycklig är den kvinna som har fått föda och amma dig."
28. Men han svarade: "Säg istället: Lyckliga är de som får höra Guds budskap och tar vara på det."
29. Från alla håll trängde sig nu folk på, och Jesus talade till dem och sa: "Detta släkte är ett ont släkte som inte vill tro. De kräver ett tecken, men det enda tecken de ska få se är det som hände med Jona.