22-23. Detta sa de för att de var rädda för de judiska ledarna, som redan då hade bestämt att den som erkände Jesus som Messias, den utlovade kungen, skulle uteslutas ur den judiska församlingen.
24. För andra gången kallade därför fariseerna till sig mannen som hade varit blind och sa till honom: "Lova inför Gud att säga oss sanningen. Vi vet att den där Jesus är en syndare."
25. Men mannen svarade: "Om han är en syndare eller ej, det vet jag inte. Det enda jag vet är att förut var jag blind, men nu kan jag se."
26. Då frågade de honom än en gång: "Vad gjorde han med dig? Hur gjorde han när du fick din syn?"
27. Mannen svarade: "Det har jag ju redan berättat. Varför lyssnar ni inte? Vill ni också bli hans efterföljare, eftersom ni vill höra det en gång till?"
28. Då förbannade de honom och sa: "Det är du som är hans efterföljare. Vi är efterföljare till Mose.
29. Vi vet att Gud har talat till Mose, men varifrån den här mannen kommer, det vet vi inte."
30. "Det var underligt", svarade mannen. "Han gav mig min syn, och ändå vet ni inte varifrån han kommer.
31. Men att Gud inte lyssnar till syndare, det vet vi. Han lyssnar till dem som tillber honom och gör hans vilja.