16. Gud älskade ju människorna så mycket att han gav dem sin enda Son, för att de som tror på honom inte ska gå förlorade utan ha evigt liv.
17. Det var inte för att döma människorna som Gud sände sin Son till världen, utan Sonen kom för att rädda dem.
18. De människor som tror på Sonen blir inte dömda. Men de som inte tror på honom är redan dömda, eftersom de inte tror på Guds enda Son.
19. Och skälet till att de blir dömda är att när ljuset från himlen kom ner till jorden, så älskade människorna mörkret mer än ljuset, eftersom deras handlingar var onda.
20. Den som gör det som är ont, hatar ljuset. Han håller sig borta från ljuset, så att hans synder inte ska avslöjas.
21. Men den som gör det som är rätt, dras till ljuset för att alla ska se att han gör det som Gud vill."
22. Sedan lämnade Jesus Jerusalem tillsammans med sina efterföljare, men de stannade i Judeen en tid och döpte människor.
23. Samtidigt höll Johannes på att döpa. Han höll till vid Ainon, nära Salim, där det fanns gott om vatten, och många människor kom till honom för att döpas.
24. Det var innan Johannes hade satts i fängelse.
25. En dag kom en judisk man till Johannes efterföljare och började bråka med dem om olika reningsceremonier.
26. Johannes efterföljare gick då till Johannes och sa: "Mästare, mannen som var tillsammans med dig på andra sidan Jordanfloden, han som du talade om till folket, han döper också. Och nu går alla till honom istället för att komma till oss."
27. Men Johannes svarade: "Om alla går till honom, så är det för att Gud låter det ske."
28. Ni vet själva att jag klart och tydligt har sagt till er att jag inte är Messias, den utlovade kungen. Jag är utsänd för att bereda vägen för honom, det är allt.
29. Människorna dras till honom, såsom bruden dras till sin brudgum. Och brudgummens vän blir glad av att få stå och lyssna till brudgummen. Jag är brudgummens vän och nu är min glädje fullständig.
30. Det är som det ska att människorna lyssnar mer och mer till honom och allt mindre till mig.