1. Tidigt på söndagsmorgonen, dagen efter vilodagen, medan det fortfarande var mörkt, kom Maria från Magdala till graven och upptäckte att stenen var bortrullad från ingången.
2. Hon sprang då genast därifrån och letade reda på Simon Petrus och den efterföljare som Jesus älskade och sa: "De har flyttat bort Herren Jesus från graven, och vi vet inte var de har lagt honom."
3-4. Petrus och den andre efterföljaren sprang då iväg båda två till graven för att se efter. Men den andre efterföljaren sprang fortare än Petrus och kom dit först.
5. Han böjde sig ner och tittade in i graven och såg linnesvepningen ligga där, men han gick inte in.
6. Sedan kom Simon Petrus, och han gick in i graven. Han såg också linnesvepningen som låg där,
7. och dessutom den duk som hade täckt Jesus huvud. Den var hoprullad och låg för sig.
8. Då gick också den andre efterföljaren in, han som hade kommit först till graven. Och han såg och trodde,
9. för innan dess hade de inte förstått att Gud förutsagt i Skriften att Jesus måste dö och bli levande igen.
10. De båda efterföljarna gick sedan hem till sig.
11. Men Maria stod och grät utanför graven, och medan hon grät lutade hon sig in.
12. Då fick hon se två vitklädda änglar sitta där Jesus kropp hade legat, en vid huvudändan och en vid fotändan.
13. Och änglarna frågade henne: "Varför gråter du?" Hon svarade: "De har flyttat bort min Herre, och nu jag vet inte var de har lagt honom."
14. När hon hade sagt detta, såg hon sig om och fick se att någon stod där. Men att det var Jesus märkte hon inte.
15. Jesus frågade henne: "Varför gråter du? Vem letar du efter?" Men hon trodde att det var trädgårdsmästaren och därför svarade hon: "Om det är du som har burit bort honom, så tala om för mig var du har lagt honom, så att jag kan hämta honom."
16. Då sa Jesus till henne: "Maria." Och genast vände hon sig mot honom och utbrast: "Rabbouni!" (det är arameiska och betyder mästare).