29. Pilatus, landshövdingen, gick därför ut till dem och frågade: "Vad är det ni anklagar den här mannen för?"
30. De svarade: "Vi skulle inte ha överlämnat honom till dig, om han inte hade varit en brottsling."
31. Men de judiska ledarna sa: "Vi vill ha honom avrättad, och det har vi inte rätt att göra själva."
32. Och genom detta blev det som Jesus sagt verklighet, när han avslöjade på vilket sätt han skulle dö.
33. Pilatus gick då tillbaka in i residenset och kallade till sig Jesus och frågade: "Är du judarnas kung?"
34. Jesus svarade: "Är det du själv som vill veta, eller har andra berättat för dig om mig?"
35. Men Pilatus sa: "Jag är väl ingen jude! Ditt eget folk och översteprästerna har fört dig hit. Vad har du gjort?"
36. Då svarade Jesus: "Jag regerar inte i den här världen. Om jag hade gjort det, hade mina efterföljare kämpat för att jag inte skulle tas till fånga av de judiska ledarna. Men nu regerar jag över ett annat slags rike."
37. Pilatus frågade igen: "Så du är alltså en kung?" Jesus svarade: "Det är du själv som kallar mig kung. Men jag har fötts och har kommit hit till världen för att berätta om det som är sant. Alla som älskar sanningen lyssnar till vad jag säger."
38. Då sa Pilatus: "Vad är sanning?" Sedan gick han ut till folket igen och sa: "Jag finner honom inte skyldig till något.
39. Men det är sed att jag varje påsk friger en fånge åt er. Om ni vill, kan jag därför släppa judarnas kung."
40. Men de ropade tillbaka: "Nej! Inte honom, utan Barabbas!" Men Barabbas var en brottsling.