13. Ni kallar mig Mästare och Herre, och det är rätt att ni gör det, för det är vad jag är.
14. Men om nu jag, som är er Herre och Mästare, har tvättat era fötter, då är också ni skyldiga att tvätta varandras fötter.
15. Jag har gett er ett exempel att följa: gör som jag har gjort mot er.
16. Jag försäkrar er, att en tjänare inte står över sin herre, och att en budbärare inte står över den som har sänt honom.
17. När ni nu vet detta, är ni lyckliga om ni också praktiserar det."
18. Jesus fortsatte: "Jag talar inte om er alla. Jag känner er som jag har valt ut till mina närmaste efterföljare, men det som Gud förutsagt i Skriften måste bli verklighet: 'Den som åt tillsammans med mig har vänt sig mot mig.'
19. Jag säger det redan nu, så att ni när det har hänt, ska tro att jag är den jag är.
20. Jag försäkrar er, att den som tar emot någon som jag sänder, han tar emot mig. Och den som tar emot mig, han tar emot Gud, eftersom Gud har sänt mig."
21. När Jesus hade sagt detta blev han upprörd i sitt innersta och utbrast: "Jag ska säga er som det är: en av er kommer att förråda mig!"
22. Hans efterföljare såg då på varandra och undrade vem han kunde mena.
23. En av hans efterföljare, den som han älskade, var närmast Jesus vid bordet och
24. Simon Petrus gjorde därför tecken åt honom att fråga Jesus vem han talade om.
25. Efterföljaren lutade sig då mot Jesus och frågade: "Herre, vem är det?"
26. Jesus svarade: "Det är han som får brödstycket som jag nu doppar i fatet." Sedan doppade han brödstycket och gav det till Judas, Simon Iskariots son.
27. Och i samma ögonblick som Judas fick brödet for Satan in i honom. Jesus sa då till honom: "Skynda dig, gör det du ska!"
28. Ingen av de andra vid bordet förstod varför Jesus sa så till Judas.