28. Då hördes en röst från himlen som sa: "Genom dina under är jag redan upphöjd och ärad, och jag ska bli det igen genom din död och uppståndelse."
29. När folket som stod där hörde rösten trodde en del att det var åskan, medan andra sa att en ängel hade talat till honom.
30. Men Jesus sa: "Rösten hördes för er skull, inte för min.
31. Tiden har nu kommit då den här världen ska dömas, för nu ska Satan, den här världens härskare, besegras.
32. Och när jag har lyfts upp från jorden ska jag dra alla till mig."
33. Detta sa han för att göra klart för dem hur han skulle dö.
34. "Ska du dö?" protesterade folket. "Vi har fått lära oss att det står i Skriften att Messias, den utlovade kungen, ska leva i evighet. Om du nu är Messias, Människosonen som det står om i Skriften, varför måste du då lyftas upp? Är det en annan Människoson du talar om?"
35. Jesus svarade: "Mitt ljus ska lysa för er bara en kort tid till. Vandra i mitt ljus medan ni kan, så att inte mörkret får makt över era liv. Den som vandrar i mörker går vilse.
36. Tro på mig som är ljuset, medan ni fortfarande har chansen, så ska ni bli människor som lever i ljuset." Och sedan Jesus hade sagt detta gick han bort och gömde sig för dem.
37. Trots alla under Jesus hade gjort var det många bland folket som inte trodde att han var sänd av Gud.
38. Och genom detta blev det budskap verklighet som Gud lät profeten Jesaja framföra om Jesus: "Herre, vem trodde på det vi fick höra, och för vem har Herren visat sin makt att rädda?"
39. Folket kunde helt enkelt inte tro, för Jesaja fick också säga:
40. "Gud har förblindat deras ögon, så att de inte kan se, och har gjort deras hjärtan hårda och likgiltiga, så att de inte kan förstå. Därför kan de inte vända om till mig och bli botade."
41. Detta kunde Jesaja säga, eftersom Gud lät honom se den härlighet Jesus hade i himlen, och det var om Jesus han talade.