6. Herren fostrar ju alla som han älskar. Han straffar alla dem som han har accepterat som sina barn."
7. Håll ut och lär er av det lidande ni får gå igenom. Det är bara Guds sätt att fostra er. Han behandlar er som sina barn. Vem har någonsin hört om ett barn som aldrig blir tillrättavisat?
8. Ja, om ni inte blir tillrättavisade, som alla andra, då är ni inte Guds äkta barn. Då är ni barn till någon annan.
9. Våra pappor här på jorden tillrättavisade oss, och vi lydde och respekterade dem. Har vi då inte ännu större anledning att acceptera att vår Far i himlen fostrar oss, så att vi får leva för evigt?
10. Våra pappor här på jorden fostrade oss under några korta år, och de gjorde så gott de kunde. Men när Gud fostrar oss är det alltid till vårt bästa, för hans fostran leder till att vi blir lika Gud, han som är helig.
11. All tillrättavisning känns smärtsam och obehaglig just för stunden. Men om man lär sig av tillrättavisningen leder det till att man kan följa Guds vilja och leva i frid både med honom och med människor.
12. Låt därför Gud fylla er som är svaga med ny kraft.
13. Se till att ni lever efter Guds vilja, så att ingen av er vacklar i sin tro och går under, utan blir stark igen.
14. Ja, sträva efter att leva i frid med alla människor, och lev helt för Gud, för bara den som ger sig helt åt Gud ska en dag få se Herren.
15. Ta hand om varandra så att ingen går miste om Guds kärlek och förlåtelse. Låt er inte gripas av bitterhet mot Gud och mot varandra, för det skulle förstöra livet för många.
16. Se till att ingen av er lever i sexuell lössläppthet, och se till att ingen kastar bort det ni har fått från Gud. Var inte som Esau, som sålde sin arvsrätt för ett enda mål mat.
17. Som ni vet, ville han sedan ändå få ut sitt arv, men då var det för sent att ångra sig. Hans pappa vägrade att ge honom arvet, trots att han bönade och bad under tårar.
18. Gud har talat till er, men inte så som han talade till Israels folk. Ni står inte vid ett berg här på jorden, ett berg täckt av eld, svarta moln, mörker och våldsamt oväder.
19. Ni har inte hört trumpetstötar och en röst som talar så att ni inte vill höra mer. Den gången bad ju Israels folk att Gud skulle sluta tala till dem,
20. för de stod inte ut med att höra hans befallning: "Till och med det djur som rör vid berget måste stenas till döds."
21. Ja, synen av Guds helighet var så fruktansvärd att Mose själv sa: "Jag darrar av skräck."