8. Genom sin tro på Gud lydde Abraham när Gud sa till honom att lämna sitt hem och gå till det land som Gud skulle ge honom och hans efterkommande. Han gav sig iväg, utan att veta vart han skulle komma.
9. Och eftersom han trodde på Gud bodde han sedan som en främling i det land Gud hade lovat honom. Han bodde i tält, och likadant gjorde han son Isak och han sonson Jakob, som båda hade fått samma löfte av Gud.
10. Abraham såg nämligen fram emot att få bo i staden som är byggd på en evig grund, den stad som har Gud själv till arkitekt och byggmästare.
11. Genom sin tro på Gud fick Abraham kraft att bli far, trots att han var mycket gammal och trots att hans fru Sara aldrig hade kunnat få barn och nu var alldeles för gammal. Han litade på att Gud, som hade gett honom löftet, också skulle hålla vad han hade lovat.
12. Därför blev Abraham stamfar till ett helt folk. Denna enda man, som dessutom var så gott som död, fick så många efterkommande att de var lika omöjliga att räkna som stjärnorna på himlen eller sanden på havsstranden.
13. Alla dessa människor som trodde på Gud, dog utan att ha fått det som Gud hade lovat dem. De hade bara sett hur alltsammans låg och väntade på dem i framtiden, och de var tacksamma över Guds löften. Men här på jorden kallade de sig gäster och främlingar.
14. Och den som talar så, visar att han söker ett hemland.
15. Om deras hemland hade varit det land de kom ifrån, hade de ju kunnat återvända dit,
16. men de längtade till ett bättre land, det land som finns i himlen. Därför skäms inte Gud för att kallas deras Gud, för han har byggt en stad som väntar på dem i himlen.
17. Genom sin tro på Gud kunde Abraham också lita på Gud när han sattes på prov av honom. Därför var han beredd att offra Isak på altaret, trots att Isak var hans enda son.
18. Gud hade ju sagt: "Det är Isaks efterkommande som ska räknas som det folk jag lovade dig"