Nya Testamentet

Apostlagärningarna 7:22-33 Nya Levande Bibeln (BSV)

22. Mose fick den bästa utbildning man kunde få i Egypten, och han var handlingskraftig och talade med stor myndighet.

23. När Mose var 40 år började han fundera på att söka upp sitt eget folk, israeliterna, för att hjälpa dem.

24. Vid sitt besök fick han då se en egyptier misshandla en israelit, och han skyndade genast till mannens hjälp och hämnades genom att döda egyptiern.

25. Mose trodde att folket skulle förstå att Gud hade sänt honom för att befria dem, men det gjorde de inte.

26. Nästa dag fick han syn på två israeliter som råkat i slagsmål. Han försökte då medla mellan dem och sa: 'Ni är ju bröder! Varför försöker ni skada varandra?'

27. Men mannen som hade startat slagsmålet, knuffade undan Mose och frågade: 'Vem har satt dig till ledare och domare över oss?

28. Tänker du döda mig som du dödade egyptiern igår?'

29. När Mose hörde detta flydde han från Egypten och levde sedan som främling i Midjans land, där han blev pappa till två söner.

30. När han 40 år senare var i öknen, nära berget Sinai, visade sig en ängel för honom i en brinnande törnbuske.

31. Mose blev mycket förvånad över det han såg, och när han gick dit för att undersöka vad det var, ropade Herren till honom:

32. 'Jag är dina förfäders Gud, Abrahams, Isaks och Jakobs Gud.' Då darrade Mose av rädsla och vågade inte se upp.

33. Men Herren sa till honom: 'Ta av dig sandalerna, för du står på helig mark.

Läs fullständig kapitel Apostlagärningarna 7