19. Men på natten kom en ängel från Herren och öppnade fängelseportarna och släppte ut sändebuden, och han sa till dem:
20. "Gå och ställ er i templet och berätta för folket allt om detta nya liv."
21. Under tiden kallade översteprästen och hans närmaste män samman det judiska rådet, det vill säga alla de religiösa och politiska ledarna i Israel. Och de skickade bud till fängelset för att hämta sändebuden.
22. Men när tjänarna kom till fängelset, fanns sändebuden inte där. Männen återvände då till rådet och rapporterade:
23. "Fängelseportarna var låsta och vakterna stod utanför, men när vi öppnade fanns det ingen där."
24. När officeren vid tempelvakten och översteprästerna hörde detta, blev de mycket förvånade och undrade vad som kunde ha hänt.
25. Men i samma stund kom någon och berättade att de män som de hade fängslat just nu stod i templet och undervisade folket.
26. Officeren gick då dit tillsammans med sina vakter och hämtade dem, men utan våld, för de var rädda att bli ihjälslagna av folket.
27. När sändebuden sedan ställts inför det judiska rådet, började översteprästen förhöra dem och sa:
28. "Vi förbjöd er strängt att tala eller undervisa om den där mannen, och ändå har ni fyllt hela Jerusalem med er undervisning och anklagar oss för att ha dödat honom!"
29. Men Petrus och de andra sändebuden svarade: "Det är viktigare att lyda Gud än att lyda människor.
30. Våra förfäders Gud uppväckte Jesus från de döda, efter att ni hade hängt upp honom på ett kors och dödat honom.
31. Ja, Gud har upphöjt honom och satt honom på sin högra sida för att han ska regera. Han har gjort honom till en härskare, som räddade oss genom att ta straffet för vår synd, så att Israels folk kan vända om till Gud och få förlåtelse.