Nya Testamentet

Apostlagärningarna 25:7-22 Nya Levande Bibeln (BSV)

7. När Paulus sedan kom in omringades han av de judar som hade kommit dit från Jerusalem, och de kastade fram många allvarliga anklagelser mot honom, utan att kunna bevisa en enda av dem.

8. Men Paulus nekade till allt och sa: "Jag har inte brutit mot den judiska lagen eller gjort något brottsligt mot templet eller talat illa om den romerska kejsaren."

9. Då frågade Festus, som ville hålla sig väl med judarna: "Är du villig att resa till Jerusalem och låta dig dömas av mig där?"

10. "Nej!"svarade Paulus. "Jag är romersk medborgare och därför är det här i den romerska domstolen som jag ska dömas. Jag har inte gjort något ont mot judarna, det vet du mycket väl.

11. Om jag har gjort något som förtjänar döden, så är jag beredd att dö. Men om jag är oskyldig, så har varken du eller någon annan rätt att överlämna mig åt de här männen, så att de kan döda mig. Jag ber att få bli dömd vid den kejserliga domstolen i Rom."

12. Festus diskuterade då detta med sina rådgivare och svarade sedan: "Du har bett om att få bli dömd vid den kejserliga domstolen, därför ska du också få resa dit."

13. Några dagar senare kom kung Agrippa och Berenike till Caesarea för ett artighetsbesök hos den nya landshövdingen.

14. De stannade i flera dagar, och Festus passade då på att ta upp fallet Paulus med kungen. Han sa: "Det finns en fånge här som heter Paulus, och som Felix lämnade kvar åt mig.

15. När jag var i Jerusalem kom de judiska översteprästerna och folkets ledare till mig med en anklagelse mot honom, och de bad mig se till att han blev dömd.

16. Men jag sa att romarna inte har för sed att lämna ut en man förrän han har ställts inför rätta och har fått möjlighet att möta sina anklagare och försvara sig.

17. När de judiska ledarna sedan kom hit till Caesarea utlyste jag rättegången redan nästa dag och befallde att Paulus skulle föras in.

18. Men anklagelserna mot honom var inte alls vad jag hade väntat mig.

19. De gällde bara några stridsfrågor inom deras egen religion och en som hette Jesus, som är död, men som Paulus påstår lever!

20. Jag blev förbryllad och visste inte hur jag skulle handla i ett sådant fall, så jag frågade Paulus om han var villig att resa ner till Jerusalem och stå inför rätta där.

21. Men Paulus bad istället att få stanna här och sedan bli dömd vid den kejserliga domstolen, och därför har jag gett order om att han ska sitta här i fängelset tills jag kan sända honom till Rom."

22. Då sa kung Agrippa: "Jag skulle själv vilja höra den där mannen." Och Festus svarade: "Det ska vi ordna. Du ska få träffa honom redan imorgon!"

Läs fullständig kapitel Apostlagärningarna 25