4. Jag förföljde och ville döda alla som följde Jesus väg. Jag lät binda både män och kvinnor och satte dem i fängelse.
5. Det kan översteprästen och alla medlemmarna i det judiska rådet intyga. Det var också de som gav mig brev adresserade till synagogorna i Damaskus, för att jag skulle kunna fängsla människor där och föra dem till Jerusalem, där de sedan skulle straffas.
6. Men när jag var på väg till Damaskus och vid middagstiden närmade mig staden, omgavs jag plötsligt av ett mycket starkt ljus från himlen.
7. Och jag föll till marken och hörde en röst som sa: 'Saul, Saul, varför förföljer du mig?'
8. Jag frågade då: 'Vem är du, herre?' och han svarade: 'Jag är Jesus från Nasaret, den som du förföljer.'
9. De som var med mig såg ljuset men förstod inte rösten som talade till mig.
10. Jag frågade sedan: 'Vad ska jag göra, Herre?' och Herren svarade: 'Res dig upp och gå till Damaskus. Där kommer du att få veta vilken uppgift jag har utsett dig till.'
11. Men det starka ljuset hade gjort mig blind, och därför fick jag ledas in i Damaskus av mina följeslagare.
12. I Damaskus bodde en man som hette Ananias. Han var mycket hängiven och noga med att följa Moses lag och hade därför gott anseende bland alla judar i Damaskus.