Nya Testamentet

Apostlagärningarna 22:17-30 Nya Levande Bibeln (BSV)

17. Senare, när jag hade kommit tillbaka till Jerusalem och en dag stod och bad i templet, fick jag se en syn.

18. Jag såg Herren Jesus som sa till mig: 'Skynda dig och lämna genast Jerusalem, för människorna här kommer inte att tro på det du berättar om mig.'

19. 'Men, Herre', invände jag, 'de känner ju mig. De vet att jag i varenda synagoga har fängslat och piskat dem som trodde på dig.

20. Och när Stefanos dödades, han som inför alla berättade om dig, stod jag bredvid och tyckte att man handlade rätt. Jag vaktade till och med kläderna åt dem som stenade honom!'

21. Men Herren Jesus sa till mig: 'Lämna Jerusalem, för jag ska sända dig långt bort till andra folk!' "

22. Fram till denna punkt i Paulus tal hade folket lyssnat lugnt, men nu började de ropa: "Döda honom! Se till att han försvinner! Han har ingen rätt att leva!"

23. Folkets rop blev allt vildare och de slet av sina mantlar och kastade jord upp i luften.

24. Kommendanten tog därför in Paulus i fästningen och befallde att man skulle piska honom tills han erkände sitt brott, så att man fick reda på varför folkmassan var så rasande.

25. Men när de band fast Paulus för att piska honom, sa han till en officer som stod där: "Är det tillåtet att piska en romersk medborgare som inte är dömd för något?"

26. Och när officeren hörde detta gick han till kommendanten och sa: "Vad är det du tänker göra? Den här mannen är ju romersk medborgare!"

27. Då gick kommendanten till Paulus och frågade: "Är det sant att du är romersk medborgare?" "Ja", svarade Paulus, "det är jag."

28. "Det är jag också", muttrade kommendanten, "men det kostade mig väldigt mycket pengar!" "Jag blev det när jag föddes", svarade Paulus.

29. Soldaterna som skulle ha piskat och förhört honom drog sig kvickt tillbaka när de hörde att Paulus var romersk medborgare, och kommendanten själv blev alldeles förskräckt, eftersom det var han som hade befallt att Paulus skulle bindas och piskas.

30. Nästa dag släppte kommendanten ut Paulus ur fängelset och befallde att översteprästerna och det judiska rådet skulle samlas. Han förde sedan ner Paulus från fästningen och ställde honom inför det judiska rådet för att få reda på vad bråket handlade om.

Läs fullständig kapitel Apostlagärningarna 22