Nya Testamentet

Apostlagärningarna 22:10-22 Nya Levande Bibeln (BSV)

10. Jag frågade sedan: 'Vad ska jag göra, Herre?' och Herren svarade: 'Res dig upp och gå till Damaskus. Där kommer du att få veta vilken uppgift jag har utsett dig till.'

11. Men det starka ljuset hade gjort mig blind, och därför fick jag ledas in i Damaskus av mina följeslagare.

12. I Damaskus bodde en man som hette Ananias. Han var mycket hängiven och noga med att följa Moses lag och hade därför gott anseende bland alla judar i Damaskus.

13. Den här mannen kom till mig och ställde sig bredvid mig och sa: 'Saul, min bror, du ska få din syn tillbaka!' Och i samma stund kunde jag se honom.

14. Sedan sa han till mig: 'Våra förfäders Gud har utsett dig till att förstå hans vilja och till att se den Fullkomlige och höra honom tala.

15. Och nu ska du inför alla människor intyga och berätta vad du har sett och hört.

16. Tveka därför inte, utan tillbe Jesus och låt genast döpa dig så att du blir tvättad ren från dina synder.'

17. Senare, när jag hade kommit tillbaka till Jerusalem och en dag stod och bad i templet, fick jag se en syn.

18. Jag såg Herren Jesus som sa till mig: 'Skynda dig och lämna genast Jerusalem, för människorna här kommer inte att tro på det du berättar om mig.'

19. 'Men, Herre', invände jag, 'de känner ju mig. De vet att jag i varenda synagoga har fängslat och piskat dem som trodde på dig.

20. Och när Stefanos dödades, han som inför alla berättade om dig, stod jag bredvid och tyckte att man handlade rätt. Jag vaktade till och med kläderna åt dem som stenade honom!'

21. Men Herren Jesus sa till mig: 'Lämna Jerusalem, för jag ska sända dig långt bort till andra folk!' "

22. Fram till denna punkt i Paulus tal hade folket lyssnat lugnt, men nu började de ropa: "Döda honom! Se till att han försvinner! Han har ingen rätt att leva!"

Läs fullständig kapitel Apostlagärningarna 22