25. Kung David sa ju om Jesus: 'Jag vet att Herren alltid är med mig. Jag vacklar inte, för han står vid min sida.
26. Därför är mitt hjärta fyllt av glädje, och jag ropar ut hans lov! Min kropp vilar i trygghet,
27. för du ska inte lämna mig kvar bland de döda, eller låta din heliga tjänare förmultna.
28. Du visar mig vägen till livet, och låter mig få uppleva glädjen av att vara i din närhet.'
29. Kära vänner! Det var inte om sig själv som David sa detta. För ni vet lika bra som jag att David dog och blev begravd, och att hans grav fortfarande finns här ibland oss.
30. Men han var en profet, som framförde Guds budskap. Och David visste att Gud hade lovat att en av hans ättlingar skulle vara Messias, den utlovade kungen, och få sitta på hans tron.
31. David framförde därför Guds förutsägelse om att Messias skulle uppstå från de döda när han sa: 'Han ska inte lämnas kvar bland de döda, och hans kropp ska inte förmultna.'
32. Förutsägelsen handlade alltså om Jesus, och alla vi som står här har själva sett och kan intyga att Gud uppväckte honom från de döda.
33. Gud har upphöjt Jesus och satt honom på sin högra sida för att han ska regera. Där har han, precis som Gud Fadern hade lovat, fått ta emot Guds heliga Ande, som han nu har låtit komma över oss. Det är det ni har sett och hört här idag.
34. David for ju heller aldrig upp till himlen. Därför talade han inte om sig själv då han sa: 'Gud sa till min Herre: Kom och sitt på min högra sida och regera,
35. tills jag har lagt dina fiender som en pall under dina fötter!'
36. Hela Israel måste alltså klart förstå att Gud har gjort Jesus till Herre och kung, denna Jesus som ni avrättade på ett kors."
37. När folket hörde Petrus tala på det här viset, gick det rakt in i deras hjärtan, och de frågade honom och de andra sändebuden: "Bröder, vad ska vi göra?"
38. Petrus svarade: "Lämna synden och vänd om till Gud, och låt er alla döpas till gemenskap med Jesus Kristus, så ska ni få förlåtelse för era synder. Ni ska då också få Guds heliga Ande som gåva.