Nya Testamentet

Apostlagärningarna 2:1-16 Nya Levande Bibeln (BSV)

1. När pingstdagen kom, sju veckor efter att Jesus uppstått från de döda, var de troende alla samlade.

2. Då hördes plötsligt ett dån från himlen, som ljudet av en väldig storm, och det fyllde hela huset där de var samlade.

3. Sedan visade sig något som såg ut som eldslågor, och de delade på sig och stannade över var och en av dem.

4. Och alla blev fyllda av Guds heliga Ande och började en efter en tala andra språk som Anden gav dem.

5. Många hängivna judar från olika länder bodde i Jerusalem,

6. och när de hörde dånet, kom en stor mängd människor springande för att se vad som stod på. Förvånade fick de då höra sina egna språk talas!

7. De var helt förbluffade och sa: "Hur kan det komma sig? De här människorna är ju alla från Galileen,

8. och ändå hör vi dem tala på våra egna språk.

9. Vi är parther, meder och elamiter. Vi kommer från Mesopotamien, Judeen, Kappadokien, Pontos, provinsen Asien,

10. Frygien, Pamfylien, Egypten och från trakten kring Kyrene i Libyen. Vi är besökare från Rom, både judar och sådana som omvänts till judendomen,

11. vi är kretensare och araber. Och ändå hör vi dessa människor tala om Guds mäktiga under på våra egna språk!"

12. De stod där förvirrade och visste inte vad de skulle tro, och de frågade varandra: "Vad kan det här betyda?"

13. Men andra i folkskaran sa hånfullt: "Äsch, de är väl bara fulla!"

14. Då steg Petrus fram tillsammans med de elva andra sändebuden och började tala högt och tydligt till folket. Han sa: "Hör på mig ni judar och alla som bor i Jerusalem!

15. Några av er säger att de här männen är fulla. Men det är inte sant. Folk dricker sig väl inte berusade klockan nio på morgonen?

16. Nej, det ni just har fått vara med om var förutsagt redan för länge sedan, då Gud sa genom profeten Joel:

Läs fullständig kapitel Apostlagärningarna 2