30. Paulus ville då gå in på teatern, men de troende hindrade honom.
31. Några medlemmar av stadens råd, som var vänner till Paulus, skickade också bud till honom att inte riskera livet genom att gå in.
32. Inne på teatern ropade alla och skrek om varandra. Allt var en enda stor röra, och de flesta visste inte ens varför de hade kommit dit.
33. När judarna efter en stund skickade fram en man som hette Alexandros för att förklara situationen, började några i folkhopen skrika goda råd åt honom. Och han gav tecken till folket att vara tysta och försökte hålla ett försvarstal.
34. Men när folket förstod att Alexandros var jude, började alla ropa igen, och under två timmar skrek de i kör: "Stor är efesiernas Artemis! Stor är efesiernas Artemis!"
35. Till slut lyckades i alla fall stadens sekreterare lugna dem så pass att han kunde tala till dem. "Invånare i Efesos", sa han, "alla vet att Artemis tempel finns här och att Efesos är centrum för dyrkan av den stora gudinnan, vars bild föll ner till oss från himlen.
36. Det är aldrig någon som har ifrågasatt detta, så ta det lugnt. Gör inte något som ni kommer att ångra.
37. De här männen som ni har fört hit har varken stulit något från templet eller talat illa om gudinnan.