21. Efter allt detta bestämde sig Paulus för att först segla över havet och göra en lång resa genom provinserna Makedonien och Achaia. Sedan skulle han därifrån segla vidare ner till Jerusalem. "Och till sist måste jag också besöka Rom", sa han.
22. Men hans första åtgärd var att skicka Timotheos och Erastos, två av sina medhjälpare, i förväg till Makedonien, medan han själv stannade kvar i provinsen Asien en tid.
23. Men just under den här tiden blev det stor oro i Efesos på grund av budskapet om Jesus väg.
24. Den som startade bråket var silversmeden Demetrios, en man som tjänade mycket pengar på att tillverka små kopior av gudinnan Artemis tempel i Efesos. Han hade dessutom många anställda hantverkare.
25. "Ni vet att det är tack vare den här tillverkningen som vi blivit så rika.
26. Men nu har ni alla sett och hört, hur den här Paulus har fått en massa människor att tro att gudar som är tillverkade av människohänder inte är några gudar. Och det är inte bara här i Efesos människor ändrat sin inställning, utan i hela provinsen Asien.
27. Naturligtvis kommer detta att påverka våra affärer negativt, men det som oroar mig mest är att den stora gudinnan Artemis tempel kan komma att förlora sitt anseende. Ja, kanske Artemis själv kommer att bli glömd, denna mäktiga gudinna som dyrkas, inte bara i provinsen Asien utan i hela världen."
28. När de hörde detta blev de rasande och började ropa: "Stor är efesiernas Artemis!"
29. Det dröjde inte länge förrän folk började samlas och snart var hela staden i uppror. Man grep Gaius och Aristarchos, två makedonier som var reskamrater till Paulus, och rusade till stadens friluftsteater.
30. Paulus ville då gå in på teatern, men de troende hindrade honom.
31. Några medlemmar av stadens råd, som var vänner till Paulus, skickade också bud till honom att inte riskera livet genom att gå in.
32. Inne på teatern ropade alla och skrek om varandra. Allt var en enda stor röra, och de flesta visste inte ens varför de hade kommit dit.
33. När judarna efter en stund skickade fram en man som hette Alexandros för att förklara situationen, började några i folkhopen skrika goda råd åt honom. Och han gav tecken till folket att vara tysta och försökte hålla ett försvarstal.
34. Men när folket förstod att Alexandros var jude, började alla ropa igen, och under två timmar skrek de i kör: "Stor är efesiernas Artemis! Stor är efesiernas Artemis!"