12. Därifrån fortsatte vi till Filippi, en romersk militärkoloni och en av de ledande städerna i Makedonien. Där stannade vi sedan i flera dagar.
13. När det blev vilodag gick vi ut ur staden och ner till en flodstrand, där vi antog att man brukade samlas för att be på vilodagen. Och vi satte oss ner och talade till de kvinnor som kommit dit.
14. En av dem hette Lydia. Hon kom från staden Thyatira och handlade med purpurtyger. Hon var inte judinna men tillbad Israels Gud, och när hon nu lyssnade till oss öppnade Herren Gud hennes hjärta, så att hon tog emot allt som Paulus sa.
15. Hon lät sedan döpa sig tillsammans med alla i sitt hus, och efteråt sa hon: "Nu när ni ser att jag verkligen tror på Herren Jesus, så måste ni komma och bo hos mig." Och hon gav sig inte förrän vi gjorde som hon sa.
16. När vi en dag var på väg till det ställe där man brukade be, mötte vi en slavflicka som var besatt av en ond ande. Hon kunde spå människor och drog in mycket pengar åt sina ägare.
17. Flickan följde efter Paulus och oss andra och ropade: "De här männen är den högsta Gudens tjänare och har kommit för att visa er vägen till räddning."
18. Detta upprepades varenda dag, tills Paulus en dag blev så upprörd att han vände sig om och sa till den onda anden i henne: "Genom kraften hos Jesus Kristus befaller jag dig att fara ut ur henne." Och genast lämnade den onda anden henne.