7. Så snart ängeln hade försvunnit, kallade därför Cornelius på två tjänare och en av sina soldater, som också trodde på Gud.
8. Han berättade sedan allt som hade hänt och skickade iväg dem till Joppe.
9. Nästa dag vid middagstiden närmade sig männen Joppe, och samtidigt gick Petrus upp på husets takterrass för att be.
10. Efter ett tag blev han hungrig och bad att få något att äta, men medan maten gjordes i ordning fick han se en syn.
11. Han såg himlen öppen, och något som liknade en stor duk sänktes ner på jorden. Duken var upphängd i sina fyra hörn
12. och den innehöll alla slags djur, både sådana som flyger och sådana som lever på land.
13. Sedan sa en röst till honom: "Res dig upp, slakta och ät!"
14. "Nej, aldrig, Herre", svarade Petrus. "Jag har aldrig ätit något som Gud har förbjudit i Moses lag."
15. Men rösten hördes igen och sa: "Om Gud har gjort något tillåtet, ska du inte behandla det som förbjudet."
16. Samma syn upprepades tre gånger, och sedan drogs duken upp till himlen.
17. Petrus blev mycket förvirrad. Vad kunde synen betyda? Men i samma stund kom de män som Cornelius hade sänt ut. De hade frågat sig fram till huset och stod nu utanför porten
18. och ropade: "Är det här som Simon Petrus bor?"
19. Petrus var fortfarande upptagen med att grubbla över synen, när Guds Ande sa till honom: "Tre män har kommit hit för att träffa dig.
20. Gå ner och ta emot dem och följ med dem. Var inte orolig, för jag har sänt dem."
21. Då gick Petrus ner och mötte dem och sa: "Det är jag som är Simon Petrus. Är det något särskilt ni vill?"