1. Nu vill jag berätta för er, kära syskon, vad Gud i sin godhet har gjort för församlingarna i Makedonien.
2. Trots att de har gått igenom många svåra prövningar och lever i yttersta fattigdom, har de varit mycket glada över att kunna ge till andra.
3. Ja, jag kan intyga att de har gett allt de hade råd med, och mer därtill. Helt frivilligt,
4. kom de till mig och tiggde och bad om att få vara med och hjälpa de troende i Jerusalem.
5. Men de gav inte bara en summa pengar, så som jag hade väntat mig. Nej, de var också beredda att lyda först och främst Herren Jesus, men även mig, eftersom de ville följa Guds vilja.
6. När jag alltså såg hur villiga församlingarna i Makedonien var att hjälpa till, bad jag Titus att resa tillbaka till er, så att ni kunde samla in resten av er kärleksgåva till de troende. Det var ju Titus som började insamlingen hos er.
7. Ni korinthier har fått så många förmågor från Gud. Ni har en stark tro, ni är duktiga på att tala, ni känner väl till Guds budskap, ni är hängivna och fulla av kärlek till oss. Se nu till att ni även visar prov på er förmåga att ge till andra.
8. Men det är ingen befallning jag ger er. Jag vill bara tala om hur ivriga andra är att ge, så att ni kan bevisa att er kärlek är lika stor.
9. Låt er också inspireras av den godhet och kärlek vår Herre Jesus Kristus visade. Han lämnade ju Guds rikedomar, och blev fattig för er skull. Och genom hans fattigdom, får ni ärva Guds rikedomar.
10-11. Jag föreslår därför att ni avslutar den insamling som ni själva var med och tog initiativet till för ett år sedan. Ni var de första som började samla in pengar, men se nu till att ni är lika ivriga att ge på slutet som ni var i början. Ge så mycket som ni har råd med.
12. Om ni bara är villiga att ge, spelar det mindre roll hur stor gåvan är. Gud kräver inte att ni ska ge mer än ni har råd med.
13. Det är ju inte meningen att de andra plötsligt ska leva i överflöd, medan ni får det svårt. Nej, det handlar om att fördela våra tillgångar rättvist.
14. Just nu är det ni som lever i överflöd och kan hjälpa andra. En annan gång är det tvärtom. På det sättet får alla allt vad de behöver.
15. Det blir precis som det står i Skriften: "Den som samlade mycket hade inte för mycket, och den som samlade litet hade inte för lite."