1. Kära syskon, låt mig nu få påminna er om det glada budskapet om Jesus. Detta budskap som jag berättade för er, och som ni tog emot och grundar er tro på,
2. ska ju en dag rädda er för evigt om ni bara håller fast vid det. För om ni inte gör det, då är er tro meningslös.
3. Kärnan i det budskap som jag gav vidare till er, och som jag själv hade fått höra och tagit emot, var följande: Kristus dog för att ta straffet för våra synder, precis som Gud förutsagt i Skriften.
4. Han begravdes, men på den tredje dagen uppstod han från de döda, precis som Gud förutsagt i Skriften.
5. Han visade sig för Petrus och sedan för de övriga av sina tolv närmaste efterföljare.
6. Efter det visade han sig för mer än 500 troende på samma gång. De flesta av dessa lever fortfarande, men några är döda.
7. Lite senare visade han sig för Jakob, och sedan för alla sina sändebud.
8. Allra sist visade han sig också för mig, som inte är något annat än ett ovärdigt litet människokryp.
9. Ja, jag är minst betydelsefull av alla Jesus sändebud, och borde egentligen inte få kallas sändebud alls, eftersom jag tidigare förföljde Guds församling.
10. Men på grund av Guds kärlek och förlåtelse är jag nu ett sändebud åt Jesus Kristus. Och den nåd Gud visade mig var inte bortkastad. Nej, jag har arbetat hårdare än något annat sändebud, även om jag naturligtvis inte själv kan ta åt mig någon ära. Det är ju Gud som i sin godhet har arbetat genom mig.
11. Och vilket av sändebuden man lyssnar till spelar ingen roll, eftersom både jag och de berättar exakt samma budskap om Kristus, nämligen det som jag har påmint er om här, och som ni grundar er tro på.
12. Men om alla Jesus sändebud nu intygar att Kristus har uppstått från de döda, hur kan då vissa av er påstå att de döda inte kan uppstå igen?