2. Om ingen illa tala, icke trätosamma; utan milde, bevisande all saktmodighet till alla menniskor.
3. Ty vi vorom ock fordom ovise, ohörige, villfarande, tjenande begärelsom och mångahanda lustom, och vandradom i ondsko och afund, hätske; och hatadom hvarannan inbördes.
4. Men sedan Guds, vår Frälsares, godhet och kärlek till menniskorna uppenbarades;
5. Icke för rättfärdighetenes gernings skull, som vi gjort hade; utan efter sina barmhertighet gjorde han oss saliga, genom den nya födelsens bad, och den Heliga Andas förnyelse;
6. Hvilken han öfver oss rikeliga utgjutit hafver, genom vår Frälsare Jesum Christum;
7. På det vi skole rättfärdige varda genom hans nåd, och arfvingar blifva till evinnerligit lif, efter hoppet.
8. Det är ju ett fast ord; detta vill jag att du lärer, såsom det der visst är, att de, som Gudi trott hafva, vinnlägga sig i goda gerningar föregå; ty sådant är menniskomen godt och nyttigt.