Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Romarbrevet 4:17-25 Karl XII 1873 (SK73)

17. Som skrifvet är: Jag hafver satt dig till en fader öfver många Hedningar, för Gudi, den du trott hafver, hvilken de döda gör lefvande, och kallar de ting, som icke äro, lika som de voro.

18. Och han trodde på det hopp, der intet hopp var, att han skulle varda många Hedningars fader, som sagdt var till honom: Så skall din säd vara.

19. Och han vardt icke svag i trone, och aktade icke sin halfdöda kropp, ty han var när hundrade åra gammal; ej heller Saras halfdöda qved;

20. Ty han tviflade intet på Guds löfte med otro; utan vardt stark i trone, gifvandes Gudi ärona;

21. Och var full viss derpå, att den som lofvade, han var ock mägtig det att hålla.

22. Derföre var det ock räknadt honom till rättfärdighet.

23. Så är detta icke allenast skrifvet för hans skull, att honom tillräknadt vardt;

24. Utan ock för våra skull, som det också tillräknadt varder, när vi trom på honom, som vår Herra Jesum uppväckte ifrå de döda;

25. Hvilken för våra synders skull är utgifven, och för våra rättfärdighets skull uppväckt.

Läs fullständig kapitel Romarbrevet 4