30. Ty såsom ock I fordom icke trodden på Gud, och hafven dock nu öfver deras otro fått barmhertighet;
31. Så hafva ock nu de icke velat tro på den barmhertighet, som eder vederfaren är, att dem måtte ock barmhertighet vederfaras.
32. Ty Gud hafver allt beslutit under otro, på det han skall förbarma sig öfver alla.
33. O! hvilken djuphet af den rikedom, som är både i Guds visdom och kunskap; huru obegripelige äro hans domar, och oransakelige hans vägar.
34. Ty ho hafver känt Herrans sinne? Eller ho hafver varit hans rådgifvare?
35. Eller ho hafver gifvit honom något tillförene, det honom skall betaladt varda?
36. Ty af honom, och igenom honom, och i honom äro all ting; honom vare ära i evighet. Amen.