6. Då nu Jesus var i Bethanien, i den spitelska Simons hus,
7. Steg en qvinna fram till honom, och hade ett glas med dyr smörjelse; och göt det på hans hufvud, der han satt vid bord.
8. Då hans Lärjungar det sågo, vordo de misslynte, och sade: Hvad gjordes denna förspillning behof?
9. Denna smörjelse måtte man hafva väl dyrt sålt, och gifvit de fattiga.
10. När Jesus det förnam, sade han till dem: Hvi gören I denna qvinnone illa tillfrids? ty hon hafver gjort med mig en god gerning.
11. I hafven alltid fattiga när eder; men alltid hafven I icke mig.
12. Det hon hafver utgjutit denna smörjelsen på min lekamen, det hafver hon gjort mig till begrafning.
13. Sannerliga säger jag eder, hvar som helst i hela verldene detta Evangelium varder predikadt, skall ock detta, som hon gjorde, sagdt varda henne till åminnelse.
14. Då gick en af de tolf, som het Judas Ischarioth, bort till de öfversta Presterna;
15. Och sade: Hvad viljen I gifva mig, att jag förråder eder honom? Och de vordo öfverens med honom om tretio silfpenningar.
16. Och ifrå den tiden sökte han tillfälle, att han måtte förråda honom.