23. Jesus sade till honom: Om du tro kan; all ting äro möjelig honom, som tror.
24. Och straxt ropade drängens fader, med gråtande tårar, sägandes: Herre, jag tror; hjelp mina otro.
25. När Jesus såg, att folket lopp till med, näpste han den orena andan, och sade till honom: Du ande, döfver och dumbe, jag bjuder dig, gack ut af honom, och gack intet mer härefter in uti honom.
26. Så ropade anden, och for ganska illa med honom, och gick ut. Och han vardt som han hade varit död; så att månge sade: Han är död.
27. Då tog Jesus honom vid handena, och reste honom upp; och han stod upp.
28. Och när han kom hem i huset, frågade hans Lärjungar honom afsides: Hvi förmådde icke vi utdrifva honom?
29. Sade han till dem: Detta slägtet kan med ingen ting utfara, utan med bön och fasto.
30. Och de gingo dädan, och vandrade genom Galileen; och han ville icke, att någor skulle vetat.
31. Ty han underviste sina Lärjungar, och han sade till dem: Menniskones Son skall varda öfverantvardad i menniskors händer, och de skola döda honom; och då han är dödad, skall han på tredje dagen uppstå.
32. Men de förstodo intet hvad han sade, och torde icke spörja honom.
33. Så kom han till Capernaum; och när han var kommen i huset, sporde han dem: Hvad handladen I eder emellan i vägen?