12. Och tillåten så icke, att han något gör sinom fader, eller sine moder;
13. Och gören Guds ord omintet med edar stadga, som I uppålagt hafven. Och mycket sådant gören I.
14. Och han kallade till sig allt folket, och sade till dem: Hörer mig alle, och förstår.
15. Intet går utanefter in i menniskona, det henne besmitta kan; men det som går utaf menniskone, det är det som besmittar menniskona.
16. Den der hafver öron till att höra, han höre.
17. Och då han skiljdes ifrå folket, och kom i huset, frågade hans Lärjungar honom om liknelsen.
18. Och han sade till dem: Ären I också oförståndige? Förstån I icke ännu, att allt det utanefter ingår i menniskona, det kan icke besmitta henne?