Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Markus 4:6-15 Karl XII 1873 (SK73)

6. Men då solen gick upp, förvissnade det; och efter det var icke väl berotadt, förtorkades det.

7. Och somt föll i törne; och törnen växte upp, och förqvafde det; och det bar ingen frukt.

8. Och somt föll i goda jord, och det bar frukt, som uppgick, och växte; ett bar tretiofaldt, och ett sextiofaldt, och ett hundradefaldt.

9. Och han sade till dem: Den der öron hafver till att höra, han höre.

10. Då han nu allena var, sporde de, som med honom voro med de tolf, honom till om den liknelsen.

11. Och han sade till dem: Eder är gifvet att veta Guds rikes hemlighet; men dem der utantill äro sker all ting genom liknelser;

12. På det de skola med seende ögon se, och dock icke förnimmat; och med hörande öron höra, och dock icke förståt; på det de sig icke ens skola omvända, och synderna dem förlåtna varda.

13. Och han sade till dem: Förstån I icke denna liknelsen? Huru viljen I då förstå alla liknelser?

14. Sädesmannen sår ordet.

15. Men desse äro de som vid vägen äro, der ordet sådt varder; och de hafva det hört, straxt kommer Satan, och tager bort ordet, som sådt var i deras hjertan.

Läs fullständig kapitel Markus 4