1. Och han begynte åter lära vid hafvet; och till honom församlades mycket folk, så att han måste stiga uti ett skepp, och satt der på hafvet; och allt folket blef på landet vid hafvet.
2. Och han lärde dem mycket genom liknelser; och sade till dem uti sin predikan:
3. Hörer till: Si, en sädesman gick ut till att så.
4. Och hände sig, vid han sådde, föll somt vid vägen; och foglarna under himmelen kommo, och åto det upp.
5. Men somt föll på stenören, der icke mycken jord var; och det gick straxt upp, ty der var icke djup jord.
6. Men då solen gick upp, förvissnade det; och efter det var icke väl berotadt, förtorkades det.
7. Och somt föll i törne; och törnen växte upp, och förqvafde det; och det bar ingen frukt.
8. Och somt föll i goda jord, och det bar frukt, som uppgick, och växte; ett bar tretiofaldt, och ett sextiofaldt, och ett hundradefaldt.
9. Och han sade till dem: Den der öron hafver till att höra, han höre.
10. Då han nu allena var, sporde de, som med honom voro med de tolf, honom till om den liknelsen.
11. Och han sade till dem: Eder är gifvet att veta Guds rikes hemlighet; men dem der utantill äro sker all ting genom liknelser;
12. På det de skola med seende ögon se, och dock icke förnimmat; och med hörande öron höra, och dock icke förståt; på det de sig icke ens skola omvända, och synderna dem förlåtna varda.