Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Markus 13:6-15 Karl XII 1873 (SK73)

6. Ty månge varda kommande i mitt Namn, sägande: Jag är Christus; och de skola bedraga många.

7. Men när I fån höra örlig, och örligs rykte, varer icke bedröfvade; ty det måste så ske; men det är icke straxt änden.

8. Det ena folket skall uppsätta sig emot det andra, och det ena riket emot det andra; och jordbäfning skall varda mångastäds; och hunger och förskräckelser skola varda. Detta är begynnelsen till vedermödon.

9. Men tager I eder vara; ty de skola öfverantvarda eder in på Rådhusen och Synagogorna; och I skolen varda hudflängde, och framdragne för Förstar och Konungar, för mina skull, till ett vittnesbörd öfver dem.

10. Och Evangelium måste först predikadt varda för all folk.

11. När de nu draga eder fram, och öfverantvarda eder, så hafver ingen omsorg, hvad I skolen säga; och tänker der intet på framföreåt; utan, hvad eder ingifvet varder i samma stunden, det taler; ty det ären icke I, som talen, utan den Helge Ande.

12. Och den ene brodren skall öfverantvarda den andra i döden, och fadren sonen; och barnen skola sig uppsätta mot föräldrarna, och hjelpa till att döda dem.

13. Och I skolen varda förhatade af allom, för mitt Namns skull; men den som härdar intill ändan, han varder salig.

14. Men då I fån se förödelsens styggelse, deraf sagdt är genom Propheten Daniel, ståndandes der det icke skall; (den det läs, han förstå det) de som då äro i Judeen, de fly upp på bergen.

15. Men den der är på taket, han gånge icke neder i huset, och gånge icke in, till att taga något utu sitt hus.

Läs fullständig kapitel Markus 13