Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Markus 13:19-31 Karl XII 1873 (SK73)

19. Ty i de dagar varder sådana bedröfvelse, att slik hafver icke varit, ifrå kreaturens begynnelse, dem Gud skapat hafver, intill nu; och ej heller varder.

20. Och hvar Herren icke hade förkortat de dagar, vorde intet kött saligt; men för de utkorades skull, som han utkorat hafver, förkortade han dagarna.

21. När då någor ville säga till eder: Si, här är Christus; eller si, han är der; tror det intet;

22. Ty falske Christi och falske Propheter skola upphäfva sig, och skola göra tecken och under, så att de ock skola förföra de utkorada, om möjeligit vore.

23. Men tager I eder vara; si, jag hafver sagt eder all ting framföreåt.

24. Men i de dagar, efter den bedröfvelsen, skall solen förmörkas, och månen skall icke gifva sitt sken;

25. Och himmelens stjernor skola nederfalla, och himmelens krafter skola bäfva.

26. Och då skola de få se menniskones Son komma i skyn, med stor magt och härlighet.

27. Och då skall han sända sina Änglar, till att församla sina utkorada, ifrå fyra väder; ifrå jordenes ända intill himmelens ända.

28. Lärer af fikonaträt en liknelse: När nu dess qvist är klen, och begynner bära löf, så veten I, att sommaren är när;

29. Sammalunda ock, när I sen detta ske, så veter att det är när för dörrene.

30. Sannerliga säger jag eder, att detta slägtet skall icke förgås, förr än allt detta skedt är.

31. Himmel och jord skola förgås; men min ord skola icke förgås.

Läs fullständig kapitel Markus 13