4. Då svarade Jesus, och sade till honom: Det är skrifvet: Menniskan lefver icke allenast af bröd, utan af hvart och ett Guds ord.
5. Och djefvulen hade honom på ett högt berg, och viste honom all rike i verldene, uti ett ögnablick.
6. Och djefvulen sade till honom: Dig vill jag gifva all denna magten, och deras härlighet; ty de äro mig i händer gifven, och hvem jag vill, gifver jag dem.
7. Vill du nu falla ned, och tillbedja mig, så skola de all höra dig till.
8. Jesus svarade, och sade till honom: Gack bort ifrå mig, Satan; ty det är skrifvet: Din Herra Gud skall du tillbedja, och honom allena skall du dyrka.
9. Och hade han honom till Jerusalem, och satte honom uppå tinnarna af templet, och sade till honom: Äst du Guds Son, så gif dig här nedföre.
10. Ty det är skrifvet: Han skall befalla sina Änglar om dig; att de skola förvara dig;
11. Och bära dig på sina händer, att du icke stöter din fot emot stenen.
12. Då svarade Jesus, och sade till honom: Det är sagdt: Du skall icke fresta Herran din Gud.
13. Och sedan djefvulen hade fullkomnat all frestelsen, for han ifrå honom till en tid.
14. Och Jesus kom, genom Andans kraft, in i Galileen igen; och ryktet gick ut om honom i all den ängden deromkring.
15. Och han lärde i deras Synagogor, och vardt prisad af allom.
16. Och han kom till Nazareth, der han uppfödder var; och gick om Sabbathsdagen in i Synagogon, som hans sedvänja var, och stod upp, och ville läsa.
17. Då vardt honom fången Esaie Prophetens bok; och då han lät upp bokena, fann han det rummet, der skrifvet står:
18. Herrans Ande är öfver mig, derföre att han hafver smort mig; till att förkunna Evangelium dem fattigom hafver han sändt mig, till att läka de förkrossada hjerta; till att predika de fångar frihet, och dem blindom syn, och dem sönderslagnom förlossning;
19. Till att predika Herrans behageliga år.