Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Lukas 23:41-49 Karl XII 1873 (SK73)

41. Och är det väl rätt med oss; ty vi lide det våra gerningar värda äro; men denne hafver intet ondt gjort.

42. Och sade han till Jesum: Herre, tänk på mig, då du kommer i ditt rike.

43. Och sade Jesus till honom: Sannerliga säger jag dig, i dag skall du vara med mig i paradis.

44. Och var detta vid sjette timman; och ett mörker vardt öfver hela landet, allt intill nionde timman.

45. Och solen miste sitt sken; och förlåten i templet remnade midt i tu.

46. Och Jesus ropade med höga röst, och sade: Fader, jag befaller min anda i dina händer; och då han hade det sagt, gaf han upp andan.

47. Då höfvitsmannen såg hvad der skedde, prisade han Gud, och sade: Sannerliga var denne en rättfärdig man.

48. Och allt folket, som dit gånget var att se härpå, då de sett hade hvad der skedde, slogo de sig för sin bröst, och gingo hem igen.

49. Men alle hans kände vänner, och qvinnor, som honom följt hade af Galileen, stodo långt ifrån, och sågo derpå.

Läs fullständig kapitel Lukas 23