Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Lukas 23:31-45 Karl XII 1873 (SK73)

31. Ty är detta skedt på det färska trät, hvad skall då ske på det torra?

32. Leddes der ock ut två andre ogerningsmän med honom, till att aflifvas.

33. Och då de kommo till det rummet, som kallas hufvudskallaplatsen, der korsfäste de honom, och de ogerningsmän med honom; den ena på den högra sidon, den andra på den venstra.

34. Och sade Jesus: Fader, förlåt dem det; ty de veta icke hvad de göra. Och de bytte hans kläder, kastandes lott på dem.

35. Och folket stod och såg uppå; och de öfverste, samt med dem, begabbade honom, sägande: Androm hafver han hulpit, hjelpe sig nu sjelfvom, om han är Christus, den Guds utkorade.

36. Begabbade honom ock krigsknektarna, och gingo till, och räckte ättiko till honom;

37. Sägande: Äst du Judarnas Konung, så hjelp dig sjelf.

38. Var ock en öfverskrift skrifven öfver honom, med Grekiska, Latinska och Ebreiska bokstäfver: Denne är Judarnas Konung.

39. Men en af de ogerningsmän, som upphängde voro, hädde honom, och sade: Äst du Christus, så hjelp dig sjelf och oss.

40. Då svarade den andre, straffade honom, och sade: Fruktar du icke heller Gud, du som äst i samma fördömelsen?

41. Och är det väl rätt med oss; ty vi lide det våra gerningar värda äro; men denne hafver intet ondt gjort.

42. Och sade han till Jesum: Herre, tänk på mig, då du kommer i ditt rike.

43. Och sade Jesus till honom: Sannerliga säger jag dig, i dag skall du vara med mig i paradis.

44. Och var detta vid sjette timman; och ett mörker vardt öfver hela landet, allt intill nionde timman.

45. Och solen miste sitt sken; och förlåten i templet remnade midt i tu.

Läs fullständig kapitel Lukas 23