Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Lukas 22:38-45 Karl XII 1873 (SK73)

38. Då sade de: Herre, si, här äro tu svärd. Då sade han till dem: Det är nog.

39. Och han gick ut, som hans seder var, till Oljoberget; och hans Lärjungar följde honom till det rummet.

40. Och då han kom dit, sade han till dem: Beder, att I icke kommen uti frestelse.

41. Och han gick ifrå dem vid pass ett stenkast, och föll ned på sin knä, och bad,

42. Sägandes: Fader, är så din vilje, tag denna drycken ifrå mig; dock likväl, ske icke min vilje, utan din.

43. Och syntes honom en Ängel af himmelen, och styrkte honom.

44. Och han vardt betagen af en mägta stor ångest, och bad länge; och hans svett var såsom blodsdroppar, löpande ned på jorden.

45. Och då han uppstod af bönene, och kom till sina Lärjungar, fann han dem sofvande af bedröfvelse;

Läs fullständig kapitel Lukas 22