Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Lukas 21:24-38 Karl XII 1873 (SK73)

24. Och de skola falla för svärdsegg, och fångne bortförde varda till allahanda folk; och Jerusalem skall förtrampadt varda af Hedningom, tilldess Hedningarnes tid fullkomnad varder.

25. Och skola ske tecken i solen, och i månan, och i stjernorna; och på jordene varder folkena ångest, och de skola förtvifla. Och hafvet och vågen skola mycket bullra;

26. Och menniskorna borttorkas, för räddhågas skull, deraf att de förbida det som hela verldena öfvergå skall; ty himmelens krafter skola bäfva.

27. Och då skola de få se menniskones Son komma i skyn, med magt och stora härlighet.

28. Men då detta begynner ske, ser upp, och lyfter edor hufvud upp; ty då nalkas edor förlossning.

29. Och han sade dem en liknelse: Ser på fikonaträt och all trä.

30. När de nu knoppas, kunnen I då se och veta af eder sjelf, att sommaren är när.

31. Alltså ock I, när I sen detta ske, skolen I veta, att Guds rike är när.

32. Sannerliga säger jag eder: Detta slägtet skall icke förgås, förr än det allt skedt är.

33. Himmel och jord skola förgås; men min ord skola icke förgås.

34. Men vakter eder, att edor hjerta icke förtungad varda med svalg och dryckenskap, och med detta lefvernes omsorg, så att den dagen kommer eder för hastigt uppå.

35. Ty han varder kommandes, såsom en snara, öfver alla som bo på jordene.

36. Så vaker nu alltid, och beder, att I mågen undfly allt detta som komma skall, och stå för menniskones Son.

37. Och han lärde om dagen i templet; men om natten gick han ut, och vistades på Oljoberget.

38. Och allt folket var bittida uppe till honom i templet, till att höra honom.

Läs fullständig kapitel Lukas 21