26. Då sade de som det hörde: Ho kan då varda salig?
27. Men han sade: Det omöjeligit är för menniskom, det är möjeligit för Gud.
28. Då sade Petrus: Si, vi hafve all ting öfvergifvit, och följt dig.
29. Sade han till dem: Sannerliga säger jag eder; ingen är den som hafver öfvergifvit hus, eller föräldrar, eller bröder, eller hustru, eller barn, för Guds rikes skull;
30. Den icke skall igenfå mycket mer i denna tiden, och i tillkommande verld evinnerligit lif.
31. Då tog Jesus till sig de tolf, och sade till dem: Si, vi gåm upp till Jerusalem, och all ting skola fullbordad varda, som skrifven äro af Propheterna om menniskones Son.
32. Ty han skall öfverantvardas Hedningom, och begabbas, och försmädas, och bespottas.
33. Och sedan de hafva hudflängt honom, skola de döda honom; och tredje dagen skall han uppstå igen.
34. Men de förstodo der intet af, och talet var dem så fördoldt, att de icke förstodo hvad som sades.
35. Så hände sig, att när han kom in mot Jericho, satt en blinder vid vägen, och tiggde.
36. Och när han hörde folket framgå, frågade han hvad det var?
37. Då sade de till honom, att Jesus af Nazareth gick der fram.