Gamla Testamentet

Nya Testamentet

Lukas 18:20-33 Karl XII 1873 (SK73)

20. Budorden vetst du: Du skall icke bedrifva hor; du skall icke dräpa; du skall icke stjäla; du skall icke säga falskt vittnesbörd; du skall ära din fader och dina moder.

21. Då sade han: Allt detta hafver jag hållit af min ungdom.

22. Då Jesus det hörde, sade han till honom: Än fattas dig ett; sälj bort allt det du hafver, och skift emellan de fattiga, och du skall få en skatt i himmelen; och kom, och följ mig.

23. Då han det hörde, vardt han storliga bedröfvad; ty han var ganska rik.

24. Då Jesus såg honom vara mägta bedröfvad, sade han: O! med huru stor plats komma de i Guds rike, som penningar hafva;

25. Ty snarare kan en camel gå igenom ett nålsöga, än en riker komma in i Guds rike.

26. Då sade de som det hörde: Ho kan då varda salig?

27. Men han sade: Det omöjeligit är för menniskom, det är möjeligit för Gud.

28. Då sade Petrus: Si, vi hafve all ting öfvergifvit, och följt dig.

29. Sade han till dem: Sannerliga säger jag eder; ingen är den som hafver öfvergifvit hus, eller föräldrar, eller bröder, eller hustru, eller barn, för Guds rikes skull;

30. Den icke skall igenfå mycket mer i denna tiden, och i tillkommande verld evinnerligit lif.

31. Då tog Jesus till sig de tolf, och sade till dem: Si, vi gåm upp till Jerusalem, och all ting skola fullbordad varda, som skrifven äro af Propheterna om menniskones Son.

32. Ty han skall öfverantvardas Hedningom, och begabbas, och försmädas, och bespottas.

33. Och sedan de hafva hudflängt honom, skola de döda honom; och tredje dagen skall han uppstå igen.

Läs fullständig kapitel Lukas 18