1. Sade han ock en liknelse till dem derom, att man skall alltid bedja, och icke förtröttas;
2. Sägandes: En domare var uti en stad, den icke fruktade Gud, och ej heller hade försyn för några mennisko;
3. Så var i samma stad en enka; hon kom till honom, och sade: Hjelp mig ifrå min trätobroder.
4. Och han ville icke till någon tid. Sedan sade han vid sig: Ändock jag icke fruktar Gud, ej heller hafver försyn för någon mennisko;
5. Dock, fördenskull att denna enkan öfverfaller mig så svåra, måste jag fly henne rätt, att hon icke skall komma på det sista, och ropa på mig.
6. Och sade Herren: Hörer här, hvad den orätta domaren säger.