36. Och si, Elisabet, din fränka, hafver ock aflat en son i sin ålderdom; och detta är sjette månaden åt henne, som hetes vara ofruktsam;
37. Ty för Gud är ingen ting omöjelig.
38. Då sade Maria: Si, Herrans tjenarinna; varde mig efter ditt tal. Och Ängelen skiljdes ifrå henne.
39. Uti de dagar stod Maria upp, och gick i bergsbygdena med hast, uti Jude stad;
40. Och kom uti Zacharie hus, och helsade Elisabet.
41. Och det begaf sig, då Elisabet hörde Marie helsning, sprang barnet uti hennes lif. Och Elisabet vardt uppfylld med den Helga Anda;
42. Och hon ropade med höga röst, och sade: Välsignad du ibland qvinnor, och välsignad dins lifs frukt.
43. Och hvadan kommer mig detta, att mins Herras moder kommer till mig?
44. Si, då rösten af dine helsning kom i min öron, sprang barnet af glädje i mitt lif.
45. Och salig äst du, som trodde; ty all ting varda fullbordad, som dig sagd äro af Herranom.
46. Och Maria sade: Min själ prisar storliga Herran;