38. Jag talar det jag hafver sett när minom Fader; och I gören det I hafven sett när edar fader.
39. Svarade de, och sade till honom: Abraham är vår fader. Sade Jesus till dem: Voren I Abrahams barn, då gjorden I Abrahams gerningar.
40. Nu faren I efter att döda mig, som är den man, den eder hafver sagt sanningena, hvilka jag hört hafver af Gudi; det gjorde icke Abraham.
41. I gören edars faders gerningar. Då sade de till honom: Vi äre icke oägta födde; vi hafve en Fader, nämliga Gud.
42. Jesus sade till dem: Vore Gud edar Fader, så älskaden I ju mig; ty af Gudi är jag utgången och kommen; ty jag är icke heller kommen af mig sjelf; men han hafver mig sändt.
43. Hvi kännen I icke mitt tal? Ty I kunnen icke höra mitt tal.
44. I ären af den fadren djefvulen, och edars faders begär viljen I efterfölja; han hafver varit en mandråpare af begynnelsen, och blef icke ståndandes i sanningene; ty sanningen är icke i honom. När han talar lögnena, talar han af sitt eget; ty han är lögnaktig, och dess fader.
45. Men efter det jag säger eder sanningena, tron I mig intet.
46. Hvilken af eder straffar mig för synd? Säger jag nu eder sanningena, hvi tron I mig icke?
47. Den der af Gudi är, han hörer Guds ord; derföre hören I icke, att I icke ären af Gudi.
48. Då svarade Judarna, och sade till honom: Säge vi icke rätt, att du äst en Samarit, och hafver djefvulen?
49. Jesus svarade: Jag hafver icke djefvulen; men jag prisar min Fader, och I hafven försmädat mig.
50. Jag söker icke efter min pris; den är väl till, som derefter söker, och dömer.